hits

Jag har visst behov i att spara mina tankar f�r att sen kunna komma ih�g vad jag tycker just nu. D�rf�r skriver jag ner mina "TobyTankar" i v�rt gemensamma album. Har ni sj�lva tankar eller synpunkter, skicka dom eller via ditt eget emailkontor p� "petertorbjorn@gmail.com" s� tar vi fram dom h�r. Man kan ocks� kommunicera via Torbj�rns Facebook

Toby Tankar

Toby Talks

Sometimes I have a need to save my thoughts to keep it what I thought later on. That's why I write my "TobyTankar" in our common album. Thoughts are mostly written in Swedish. If you have some similar thoughts, send them by email through your own email office to "petertorbjorn@gmail.com" It will be printed here. You may also write in Toby's Facebook

archive

Nya dagsedlar att h�mta finns l�ngst ner

home



*December 31, 2022*	*V�r egen Ny�rsnatt*
Jag fick komma hem fr�n S�S Dec 14. Jag blev godk�nd fr�n kirurger och hj�rtl�kare att jag kunde forts�tta hemma, och det gick bra, men ganska l�ngsamt f�r man s�ga. Man f�r b�rja med att inte vilja �ta, men �nd� prova. Bl�b�r gick bra. Filmj�lk utan andra saker gick ocks� bra. Man v�gar g� ut till ICA och tillbaka. Nya r�tter kunde l�ggas till allteftersom. Bes�k hos andra l�ngre bort. Nu denna dag k�nner jag mej som en fri m�nniska och 30 kg l�ttare, men det finns fortfarande risker kvar att ta in p� b�sta s�tt.		Inf�r det nya �ret m�ste jag skaffa mej nya kl�der, framf�r allt byxor. De gamla byxorna passade v�l f�r en 30 kg mer person.V�r gemensamma Ny�rsnatt blir mycket Fransk. Vi har k�pt ostron och vi har champagne. Vad kan man mer beg�ra. Vi kommer s�kert att titta p� TV och sk�la via telefon med andra. Det blir bra med ett nytt �r trots de el�nden som Putin skapade f�r oss. H�r blir det bilderi alla fall.

December 05, 2022

Liv och D�d

Min operation b�rjade Nov 30 d� jag �kte till akuten f�r att v�nta och v�nta. Jag kan v�nta om jag vet varf�r. jag �kte hem ist�llet och kom tillbaka dec01. v�l p� plats fanns det tid av att �ka hem igen och sova hela natten och dagen d� jag kom igen dec02 kl1800 p� avd67. Vid 10 k�rdes jag ner till operationssalen d�r man ansluter slangar och sladdar �verallt p� mej, och sen brakade det loss och jag blev s�vd. Ungef�rligen 3-4 timmar sedan v�ckdes jag upp i ett fasansfullt st�lle i vad jag trodde var i Tyskland.

Jag f�rs�kte komma loss, det gick inte.Jag fraktades till sovrum 11 och sen blev det en mycket obehaglig natt, ont �verallt, och slangar,sladdar, slangar. P� l�rdagen Dec 03 kom sj�lva kirurgen f�r att se p� mej och konstaterade att och jag beh�vde t�mma ut magsyran f�r att jag skall kunna ta in v�tska. Jag t�mmer kiss och syra varje dag i m�ngder men �nnu kunde jag p� s�ndagen inte lyckas att f� �ta och dricka. Natten �r fortfarande sv�r och ingen mat och dryck f�rutom de som man f�r i blodet via v�tskeinfusion. Och det skall bli fullt i tarmen f�rr�n jag kan komma hem.

Jag f�r hoppas p� en ny framtid kanske i b�rjan av julen om jag har tur,Man blir lite filosofisk n�r man k�nner att d�den �r inte s� l�ngt ifr�n. Jag blev inkopplad som barn genom min mamma och mina sl�ktingar en ChristianScientist. Jag tror inte p� de v�rderingar man har i kyrkan men vissa delar vid tillf�llen kan man sj�lv v�lja efter en sv�r och el�ndig operation i st�llet f�r att ta sin sjukdom intill d�den om den inte �r alls sv�r. Den tanken hade jag t�nkt flera g�nger. Nangijala har lockat mej givetvis. Text skriven i avd 67, S�S fr�n

Peter Torbj�rn

November 30, 2022

The End?

Nu pratar vi allvar. Cancern har n�tt mej till slut. Den finns i min kropp i min tarm, och den skall opereras bort. Det finns kanske mer men det vet vi �nnu inte. Det tar ovanligt l�ng tid att anpassa sej n�r manblivit av en del av sin kropp, som man �r van med, men hur blir det sen. Man kan vb�lja om man har ont att avsluta livet.

Om man �nd� njuter av livet, d� g�ller det att ta ut s� mycket man kan av livet i njutningar, vilket som helst som du k�nner mest f�r. Jag vet �nnu inte vad jag skall tycka eftersom jag �nnu inte skall opereras f�rr�n i morgon, men sen, efter en f�rsta anpassning till nytt liv, d� m� jag best�mma



*November 07, 2022*	*Gammal-�ldre-�ldst?*
Jag har haft tur i n�stan hela mitt liv. Jag har alltid trott att jag inte skulle bli s� gammal som jag nu �r. Att t�nka p� ett �rtal �ver 1999 var inte m�jligt, men det var uppenbart m�jligt. Jag visste att kemister blir ungef�r lika gammal som andra men kemister d�r oftare genom cancer.		Min risk fick jag veta tidigt att "alizarin-complexon" var det mest mutanta man kunde t�nka sej. Man var inte s� noggrann p� lab f�rut och vi hanterade mycket mer och giftigare substanser �n vad man g�r idag. Nu �r det cirka 50 �r sedan jag h�ll p� med substansen, och jag lever just nu i alla fall, men vi f�r v�l se.
I am in luck almost allways in my life. I also thought I will not be a very old man which I am today. To think of a year above 1999 was not possible but it was actually possible. I knew chemists could be of same age as others but chemist die4 more from cancer. I knew earlier that "alizarin complexon" which I worked with in research, was the most mutant substance you could think of. We were not as exact in laboratories before, and we dealt with more and poisenous substances. It is 50 years since I was working with these substances and I live today. We will see what will happen in tyhe future.

Oktober 15, 2022

Vikten �r Viktigast?

Jag funderade aldrig �ver min egen vikt. Det som var viktigast har alltid varit det godaste man kan t�nka sej i mat och viner och v�nner tillsammans ofta i mycket angen�ma fester. Tanken om att det kan "kosta" har aldrig varit ett problem. Man f�r ta det lite lugnt en tid och sen k�r man igen i full rulle.

Jag har drabbats av en ov�ntad h�ndelse kanske p.g.a. att ha �tit en r� alltf�r lite gammal laxbit utan "b�st-f�re-datum". En v�ldsam diarr� d�k upp. Kroppen blev f�rst uttorkad och sen fylld med vatten i kroppen fr�n en start kring 120-kg-klassen till 132kg. Hj�lp beh�vdes via medicin och l�karbes�k. Det g�llde att bli av med vatten i ben och b�l via furosemid-tabletter.

*132kg*	*107kg*	*100kg?*

Vilken vikt vill jag d� ha? Jag b�rjade med fatala 132 kg med alltf�r mycket vatten i benen, till att komma till min gamla "matchvikt" kring 120-125kg, och jag fortsatte fram till denna dag ett halv�r senare som nu �r 107kg. Den nya "matchvikten" har blivit mycket b�ttre. Jag riktar mig till att komma till en godk�nd BMI-vikt kring 100kg, men hur kan man sen h�lla vikten?

Jag �r f�rtjust i god mat och i goda r�da viner. Hur fixar man det? �r det b�ttre att rikta sig p� �ckligare mat? D� �r det risk att jag blir alltf�r mager och tr�kig. En balans mellan d�lig och god mat �r nog m�let som man b�r n�. Vi f�r v�l se i framtiden.

Mars 17, 2022

Putin R�ddaren

Jag har liksom andra tyckt att vi har f�tt en dj�vul bland m�nniskorna, Putin allts�, men �r han egentligen en dj�vul? M�nskligheten har inte klarat av problem som vi orsakat. Vi hare f�tt alltf�r mycket stormar och koldioxid ocks�, alltf�r varmt tycker vissa. Vi kan kanske inte k�ra bil l�ngre. Vi har dessutom f�tt virusar som vi inte klarar av helt och h�llet och vi blir alltf�r m�nga. Ragnar�k/Harmageddon verkar vara n�ra. Putin kan l�sa problemen med ett gigantiskt krig.

M�nskligheten kommer att minska kraftigt. N�gra f� kommer s�kert att klara sej, men i betydligt mindre omfattning. Man f�r s�kert v�nta p� att v�ra nya isotoper i naturen kommer att minska om si-s�-d�r 100000 �r. Sen kan man b�rja igen genom ny religion, kanske Putindomen. Man kan l�sa i Bibeln som det har h�nt f�rut. N�gon m�ste ta hand �verlevnaden, Noah med en ark kanske och med en viss m�ngd av djur som �nd� beh�vt hj�lp sedan l�nge. Vad tror Ni?

Februari 12, 2022

Oro sprider sej

P� kort tid har vi varit med om vad som kan h�nda. F�rst kom koldioxiden som ett Demoklessv�rd p� oss att d� med. Sen kom covid-19 att kunna d� med och nu har Putin som ett Jehu-Satan b�rjat r�ra p� sej precis som Hitler hade gjort. Putin visste fr�n b�rjan vad han ville g�ra, att �teruppta hela Sovjetunionens omr�de och kanske lite till. Hitler skrev i Mein Kampf vad han ville g�ra, att er�vra omr�den �sterut, framf�r allt Ukraina precis som Putin nu vill ha. Hitler satsade fort och mycket att f� fram nya vapen, som naturligtvis beh�vde �vas innan att ha i ett riktigt krig.

Hitler-Putin

Det blev Spaniens inb�rdeskrig att testa sitt flygvapen med. Putin testade sitt flygvapen i Syriens inb�rdeskrig. Liksom Hitler och Putin var de demokratiska l�nderna utan milit�r kraft helt overksamma och l�tsades som ingenting. Varf�r inte kasta sej in i ett krig n�r det verkar vara l�tt undrar Putin att kunna ta �ver makten. Putin har goda kontakter i Kina som g�rna ser att att det finns m�jligheter �ven med Kinesisk vapenkraft, t.ex. Formosa. Vad hamnar vi d� n�r vi sitter utan milit�r skydd? Vad tror Ni?



*Oktober 20, 2021*	*Makter*
Makten och H�rligheten finns i v�r religi�sa b�n. Jag har f�rst�tt sedan l�nge hur ljuvt det �r f�r vissa att anv�nda sin makt p� andra. Min egen makt stannar kring min egen kropp och jag �r n�jd med det, men n�gon h�rlighet k�nner jag inte. Jag �r n�jd. Den Makt vi v�ljer att styra oss uppifr�n �r jag d�remot inte n�jd med.		Jag har just drabbats av polisen p� en liten v�g l�ngs byarna i Sk�ne d�r jag hade k�rt 49kmh ist�llet f�r 40kmh. Risken att n�gon hade kunnat drabbas av min hastighet var minimal utom m�jligen den m�ngd av maktpoliser som v�ntar p� oss. Makten ans�g att jag skulle bli straffad med 2000SEK. Jag slapp f�ngelse och k�rkortsf�rbud.
Jag vet att man inte kommer ifr�n makter. Det �r en slags infektion som vissa har drabbats av. Min �nskan �r att lagar skall beslutas med 2/3-delar och med en tillr�ckligt l�ng tiden till de beslut innan det skall inf�ras s� att vi som kommer att drabbas har en m�jlighet att p�verka nya f�rordningar och lagar.		Varf�r l�gger man s� mycket arbete p� trafikpolisen? I Sverige d�r 200-250 man i trafiken. J�mf�r med hur m�nga av oss om d�r av sj�lvmord, cirka 1200. Polisen borde anv�ndas emot de gangsterg�ng som sprider ut sej alltmer eller �verf�ras till sjukv�rden.

September 19, 2021

Framtidstankar

Efter all vaccinering vi har f�tt kan vi b�rja t�nka p� v�r framtid. Om man fr�gat n�gon av v�ra yngre barn, och om dom s�ger sin "sanning", d� skulle vi nog inte ha n�gon framtid kvar. Vi tycker lite olika. Kerstin pratar om att vi �r gamla och det �r nog sant. Resultatet blir v�l d� att v�nta p� d�den som blir s� praktisk som m�jligt f�r sina egna sl�ktingar att ta hand om resten av oss.

Jag har nog hoppats p� en annan tanke om v�r framtid. S� l�nge man kan och vill, d� skall man g�ra det. Jag vill g�rna vara ute d� och d� d�r det �r varmt och d�r det finns s� m�nga saker att se. Tids nog kommer "D�den" till oss, men m�ste vi v�nta n�ra kyrkog�rden? Till dess vill jag verka ungef�r som jag t�nker som vanligt, r�ra p� oss s� l�nge vi kan, �ka utomlands, tr�ffa v�nner. Det �r min framtid.



*Maj 09, 2021*	*Tankar om Invasivitet*
Jag undrar ibland n�r man talar s� mycket om invasiva arter, om hur farligt dessa arter �r. Vi har sett sj�lva att det finns "invasioner" s�rskilt n�r det g�ller v�xter, t.ex. j�ttelokan som vi h�rt att det �r giftigt. D�rf�r undviker vi att peta p� dom men man �r imponerad av dess storlek i alla fall. Det finns m�nga flera v�xter som kommit hit via vind och f�glar , men om man t�nker s� har vi hj�lpt dom sj�lva. Detsamma g�ller vilda djur. F�glar tar sej hit sj�lv och vissa har vi hj�lpt dom att komma hit efter att dom "f�rsvunnit" i l�nga tider. Vi hj�lpte vildsvinen att komma till oss och dom blev v�ldigt glada. Jakten �r viktig p� flera h�ll i Sverige och k�ttet �r uppskattat. Trots att jag blivit f�dd mitt i Stockholm s� var min barn- och ungdom i G�teborg med omnejd. Vi fiskade och plockade musslor i havet. Nu plockar man stora japanska ostron i m�ngd. Jag �lskar ostron. Vad bra det blev med ostron. Detsamma g�ller ju de amerikanska insj�kr�ftorna. Nu kan kan f�nga kr�ftor d�r det f�rut aldrig har haft n�gra kr�ftor sedan m�nga �r tillbaka.		Invasivitet har f�rst�s problem men oftast har det blivit b�ttre. Nu pratar man bara om invasiva arter som man vill h�lla sej bort fr�n, t.ex. invasiva bakterier och virusar, vilket vi absolut inte vill ha. Invasivitet handlar om invasion av v�rt land och v�r friskhet och kanske t.o.m. t�nkande. Vi har sj�lva invaderat omr�det l�ngt tillbaka. Den st�rsta invasionen i nutid vi haft �r ju covid-19-virusar. Man kan inte heller l�ta bli att kultur �r en form av invasivitet. Mediakultur har nog en stor p�verkan f�r oss sj�lva men mycket har kommit via immigration som f�r vissa k�nner av det som en invasion. V�r historia talar tidigare om immigrationer som givit gott resultat, t.ex. vallonerna p� 1600-talet, men antalet var relativt litet i %-tal r�knat. Andra v�rldskrigets flyktingar i form av immigration som vi kunde hantera betydde mycket. Vi �r just i v�r tid d� vi f�tt stor m�nsklig-kulturell invasivitet, men den diskussionen �r alltf�r farlig f�r att �verhuvudtaget t�nka sej. Den h�r lilla diskussionen mellan Peter och Torbj�rn f�r stanna i min egen globhj�rna. Allt detta �r bara tankar.



*April 18, 2021*	*Depressed Toby*
Jag har en UVC-lampa som jag anv�nt vid vissa tider att bestr�la min ena fot. Problemet med min fot kommer fr�n v�r tid i Thailand d�r jag f�tt en infektion i ena benet som gjort att lymfv�tskan inte fungerar effektivt. Det betyder att i samband med n�gon f�rkylning e.t.c. jag f�r s�r p� benet. Det finns risk att f� nya infektioner. Jag UVC-betr�lar d�rf�r foten och s�ren l�ker sej b�ttre, en egen uppfinning som har risker i sej sj�lv. UVC-lampan �r som vilken kontorslampa som helst och den ger ocks� synligt ljus.		I have an UVC lamp which I sometimes use to irradiate my left foot. MY problem comes from our days in Thailand where I got an infection in my foot which meant that my lymfatic vessels in rthe foot do not work properly. When if I got some flu e.t.c. I also got sores in my leg, e.g. there is a risk of new infections. I irradiate my foot and my foot is healing faster., my own idea of course with a certain risk too. This lamp is like an ordinary office lamp which also gives some visual light.
Vi hade en Jitsi-Internet-m�te denna dag. Jag anv�nde dumdristigt nog min UVC-lampa f�r f� mer ljus, vilket ocks� betydde att hela mitt huvud blev bestr�lad, inklusive mina �gon som �r s� riskfyllda fr�n UVC. Jag blev faktiskt blind en tid att mina hornhinnor blev f�rst�rda men �gonen kan i viss m�n reparera sej sj�lv. Det blev en pl�ga som jag sj�lv ordnat med. Tack vare Kerstin s� fick jag kontakt.. Blindhet �r fruktansv�rd att inte kunna kommunicera sej via v�ra avancerade telefoner. Jag �r s� ljusk�nslig en tid fram�t att jag inte g�r ut i solen. Jag �r lite deprimerad f�rst�s.		We had a Jitsi Internet meeting this day. I used my UVC lamp to give more light. Crazy of course, which meant that all my head was irradianted, including my two eyes which are so sensitive against UV-light. I was after some hours blind for a time. My corneas became destroyed, but eyes could repair the damage in a certain way. it became my torment which I myself made it. Thanks to Kerstin I was connected with her. Blindness is terrible not to communicate through advanced mobiles. I am now so sensitive towards light for time. I cannot go out in the sun. I am depressed.



*December 19, 2020*	*Corona-Jul och Framtid*
�rets f�rsta tid hade vi hunnit resa till Malagas solst�nkta redder och stannat i n�stan en hel m�nad innan coronan b�rjade dyka upp. Alltsedan mars har vi bott mycket i v�r karant�n i Sankt Olof, mycket bekv�m, till och med b�ttre �n v�r l�genhet i Stockholm. Karant�nen kan vara s� mycket b�ttre �n man kan tro. Det �r faktiskt s� att jag har �nskat att f� stanna i Sankt Olof ett helt �r, precis som Peter Mayle skrev att f� bo ett helt �r i Provence, "A Year in Provence", januari till december. Vi har n�stan kommit dith�n men inte riktigt helt.		Jag �nskar givetvis att vi kan f� �ka ut i v�rlden igen, men s� kanske det inte blir i v�r framtid. Blir det som det var p� femtiotalet? Vi �nskar oss att f� se "face-to-face" v�ra v�nner som bor i andra l�nder, mina kusiner i Amerika och v�ra �vriga i Norge, England och Frankrike och kanske Thailand ocks�. Jag har f�tt en viss f�rdel att vara mycket mer tillsammans med min fru Kerstin som �r mycket aktiv i grupper, mer �n vad jag g�r. Allts� om vi f�r v�r vaccin s� kommer vi l�ngsamt tillbaka till 1950-talet f�rst, och l�ngsamt �terv�nder till 2020-talet igen, men hur snabbt d�?

November 23, 2020

Corona-Oro

Vi �r i faggorna att �ka bil hem till Stockholm f�r att stanna tillr�ckligt l�nge enligt ursprunglig plan. Covid-19 har �ndrat v�ra planer m�nga g�nger och nu �r det dags igen att fundera. Antalet sjukdomsfall i Stockholm �kar till skillnad fr�n v�ra grannl�nder. Dessutom har Sverige en h�g d�dlighet. F�rutom spridningen via "microdrops" finns en luftv�gs�verf�ring via d�liga ventilationssystem i gamla hus.

Vi bor i ett s�dant hus. Jag tillh�r den grupp som har en st�rre risk f�r corona-infektion. Det �r ett d�ligt omen att bo i ett s�dant hus. Skall jag d� resa in till Stockholm med Sveriges st�rsta sjukdomsfall i denna tid? Att bo i v�rt eget hus i Sankt Olof k�nns ganska s�kert. Vi �r som alla andra i risk, att v�nta p� vaccin. Vad tycker ni?


*Augusti 07, 2020*	Kunskap och Bildning
Jag (Torbj�rn) har l�st "Till Bildningens F�rsvar" av Sverker S�rlin. Historia om bildning och kunskap �r ovanligt bra f�r mej eftersom jag saknar b�de tillr�cklig bildning och ett djupare sj�lsliv. Mycket om bildning har jag varit med om fram till 1972 ungef�r. D�refter b�rjade en ny svensk bildning som uppst�r via ny modern historia.
M�nga 40- och 50-talister k�ndes lite os�kra i det nya Sverige. Kunskap i allt v�sentligt om Sveriges historia har minskat allteftersom. I boken finns mycket intressant kunskap om tillh�righet i tro, t.ex. inom religioner, d�r man kr�ver ansvar i att �ga denna tro tillsammans, trots att tron inte alls h�ller i verkligheten vid vad som �r "sanning" i �vrigt. Tvivel uppst�r f�r m�nga, men "trons sanning" g�ller f�r de flesta p� grund av ett gemensamt "tro-samh�llet".		Det �r ledsamt men sant att man inte kan vara helt fri fr�n "fake ideas". Sverker S�rlin tvekar sej inte att kasta sej in i det nya Sverige. Han vill vara med i fr�ga om makt och h�rlighet och hur vi skall vara tillsammans i samh�llet. Jag har l�st 11 av 14 kapitlar. Jag skall g� igenom de tre senaste kapitlarna. Sen kommer jag veta vad jag egentligen tycker om boken.

Augusti 07, 2020

Kunskap och Bildning

Juli 24, 2020

Gud(ar?), Krig och Utd�ende

Torbj�rn l�ste "Gudar och M�nniskor" av Mary Beard. Sen kom tv� l�nade b�cker fr�n Tomelillas bibliotek; Theodor Kallifatides "Slaget om Troja" som �r f�rdigl�st, och Elisabeth Kolbert "Det sj�tte utd�endet" l�ses just nu. H�r nedan finns sm� recensioner fr�n T himself:

"Gudar och M�nniskor"	M�nniskan har behov att ha gud(ar?) kring sej. M�nniskor med stor ambition att ha makt har st�rre behov att anv�nda gud(ar?). Vi andra som har mindre maktambitioner n�jer sej t.o.m. utan gud(ar?). Mary Beards bok kanske inte visar just denna skillnad men boken �r en underh�llande l�sning kring v�r egen tanke om gud(ar?).
"Slaget om Troja"	Krig har alltid varit ett el�nde l�ngt tillbaka i det trojanska kriget och i nutid t.ex. WWII. Gud(ar?) �r lika mycket med i krig precis som vi andra d�dliga som verkligen drabbas hundraprocentigt. Det g�ller ocks� f�rst�s Kalifatides blodiga bok fr�n f�rsta till sista sidan. Ibland var det alltf�r starkt, man funderar om man vill forts�tta, men det finns ett sug i boken ocks�.
"Det sj�tte utd�endet"	Det sj�tte utd�endet p�g�r just nu. H�r finns det givetvis gudar f�rst�s, s�rskilt om vad vi v�sterl�nningar har funderat kring alla de ben och skelett som finns p� jorden. Dom st�mmer inte �verens med bibeln. Enligt bibeln har m�nniskan uppfunnits av gud f�r cirka 5000 �r sedan. Det var sv�rt f�r oss att f�rst� att tiden �r s� mycket l�ngre. Charles Darwin, Charles Lyell m.fl. f�rstod mer om liv och d�d. Gudar har gett m�nniskan att vara skapelsens krona, vi best�mmer �ver andras liv och s�rskilt d�d. Vi har i v�r tid d�dat arter i s�n fart i j�mf�rt med vad �vrig historia visat om arter som d�tt p� annat s�tt. Media �lskar katastrofer, men d�endet kan ske av sej sj�lv i tysthet �nd�. Vi beh�ver inte hj�lpa �vrigt liv med d�den, men vi g�r det i alla fall. Boken handlar om v�rt eget d�ende. Den �kande koldioxiden �r boven enligt boken. Jag (T) hade en period i marin forskning om koldioxiden p� 70-talet. F�r mej var det enbart sp�nnande att utveckla teknik att kunna m�ta alkalinitet och pH med h�g noggrannhet till sj�ss. Jag t�nkte aldrig p� vilket el�nde som jorden kan f� n�r det g�ller koldioxid. . V�r egen katastrof kan vi fixa med ett rej�lt krig, men det �r inte bara vi som kan f�rst�ra jorden. Vulkaner, asteroider, stj�rnf�rskjutningar m.m. �r ocks� m�jliga skurkar. Till slut �r vi �nd� d�mda som livsform. Kackelackor (har �verlevt i mer �n 300miljoner �r), r�ttor, virus m.m. tar �ver, men n�r kommer v�r "ragnar�k", "g�tterd�mmerung","holocaust", "armageddon"?


*April 07, 2020*	Torbj�rns eventuella Covid-19-D�d
Inledning: N�r Torbj�rn kolar vipp d� g�ller det att ge information via telefon, Facebook, Email och �vrigt efter vad som �nskas. N�r det g�ller sj�lva d�den, d� g�ller samma s�tt som Torbj�rns mamma tyckte hur det skall vara. Det finns en tanke fr�n Christian Science, enkelt och utan n�gra alltf�r starka k�nslor (se avhandling I). Kalas skall det dock bli, enkelt men gott (se avhandling II). Avslutningen �r dock det viktigaste som kan g�lla i dessa tider.		Avhandling II: Sj�lva platsen kan v�ljas efter vad som �r praktiskt. Flottsk�r �r f�rst�s l�mpligt eftersom att sj�lva Peter Torbj�rn har blivit d�pt d�r. Och sen kommer vi till maten. Torbj�rn f�resl�r en rej�l fisksoppa, "Soupe de Menton" med fisk och musslor, f�nk�l, potatis och l�k, tomater och vitl�k, och i slutet l�gga till apelsiner och persilja i m�ngd tillsammans.
Avhandling I: N�r man �r d�d s� �r man d�d. Kroppen �r resten som skall hanteras p� n�got s�tt utan omsvep. Sj�len finns i alla de v�nner som man har haft goda kontakter med. N�gon sten att komma till beh�vs inte. Det �r som i Internet. Man kan �ka hur som helst utan att flytta p� sej. Det �r tanken som g�ller. Torbj�rn har gjort ett fotoalbum p� surfplattor om "livet" som kan ses utan att g� ut p� Internet.		Ett r�tt vin fr�n Languedoc med n�gon/n�gra av druvorna syrah, mourvedre, grenache, cinsault och carignan, kommer att bli glatt mottagna, men man kan ocks� k�pa 3L-dunkar, "superplonk" som man s�ger i England. Som efterr�tt skall det finnas goda ostar, Roquefort, och andra att tugga med watercress biscuits.
Avslutning: S� h�r skulle jag vilja men jag hade helst velat vara med sj�lv. Visst ska man inte ha stort kalas med en massa 60-80-�ringar med risk f�r smittspridning f�r att ordna sina egna begravningar. D� vill jag bjuda Er p� min begravningsfest hemma hos er sj�lva, g�rna med mina goda r�tter som jag �nskat er om nu Covid-19-kriget h�ller i sej.		Det beh�vs inga s�ta efterr�tter men om man vill ha det s� ta g�rna en Sachert�rta med vispad gr�dde och ihop med starkt kaffe och en cognac, typ Carlos Primero ifr�n Spanien. Raketer vore trevligt att f� skjutas ut p� kv�llen om det �r m�jligt (till�tet?). G�sterna kommer att sova g�rna efter kalaset. Torbj�rn tar hand om kostnaderna.

April 03, 2020

Covid-19-tankar

Grumpy Ol'Toby hade faktiskt inte en aning om att ett hot mot "m�nniskolivet" l�g s� n�ra i tid som det �r just nu p� hela jorden. Mycket likt kring "digerd�dar" som alltid har f�ljt med livet, inte minst m�nniskosl�ktet som har tyckt sej kunna bem�stra sj�lva d�den �tminstone sedan 100 �r tillbaka. Nu �r det nya tider f�r "Grumpy Ol'Toby".

Som offer i kriget mot Covid-19 k�nner man sej som att bli bombarderad fr�n media och myndigheter l�ngt ut�ver vad man beh�ver f�r att f�rbereda sin egen h�dang�ng. I media har vi f�tt h�ra att dom flesta som har d�tt i Covid-19 skulle �nd� ha d�tt egentligen. Vad betyder det? I Sverige d�r cirka 250 personer varje dygn. Antalet Covid-19 d�dslar per dag n�r vi �r p� h�gsta d�dstoppen blir ungef�r 50 stycken.

Av de som d�r p� grund av Covid-19 �r kanske 40 st av de 250. Resultatet blir d� cirka 10 st per dag n�r det �r som mest. Hur l�nge p�g�r denna pandemi? Vi gissar att det sker i 3 m�nader och att antalet d�da �r lika m�nga. Resultatet blir d� cirka 1000 personer som d�r ut�ver det "normala". Det �r ju inte bra alls. Vi m�ste forts�tta bo i v�r egen karant�n. Man m�ste Sluta Hosta! Grumpy Ol'Toby har talat.

December 29, 2019

Grumpy Ol'Toby

Jag, gamle man, har sett "allt" p� TV, i naturen och med v�nner och andra som jag inte vet om dom �r v�nner eller ov�nner. Jag har d�rmed kommit till en mening om framtiden som kan vara helt fel eller helt r�tt. M�let i min mening �r en aning m�rk. P� sextiotalet s�g vi med tillf�rsikt inf�r framtiden. Visst fanns det problem, t.ex. atomkrig. Det fanns n�gra som s�g risken i �verbefolkning. Men i �vrigt arbetade vi tr�get att f� det mycket b�ttre i v�rlden, och vi fick det b�ttre f�r de flesta. Vi trodde inte p� att islam kunde bli ett v�ldsproblem. Sj�lv forskade jag p� den tiden i att bygga instrument f�r att kunna m�ta halten koldioxid i havsvatten som vi visste att skulle �ka.

Jag t�nkte inte att �kningen skulle bli ett problem. Befolkningen har �kat snabbt fr�n den tid d� vi lyckats bem�stra resurserna i jorden. �vriga levande varelser som inte redan �r "bem�strade" �r antingen utd�da eller p� v�g att d� ut. Det ser m�rkt ut. I jordens l�nga historia har haft m�nga "problem" d�r livet har tagit slut, men �teruppst�tt igen i ny form. Vi vet inte n�r och hur det skall ske men att det kommer att ske vet vi. V�r m�rkaste slutsteg vore att vi sj�lva ordnar f�r att vi skall d�. Visst �r det dystert, men Ha Kul s� l�nge det g�r, tycker jag. M�nskligheten kan inte �verleva i o�ndlighet �ver huvudtaget. Ha Kul s� l�nge det g�r.

Augusti 26, 2019

�l, M�nniska och Framtiden

Jag har l�st "�levangeliet" av Patrik Svensson. Den �r fantastiskt bra, inte bara om �lar men lika mycket alla de som vi betraktar som liv. Jag f�rs�ker inte beskriva vad som �r skrivet i boken. K�p den sj�lva ist�llet., men jag vill �nd� skriva n�t om arten "homo sapiens" och "livet" i alla fall.

L�t oss betrakta "livsm�jligheten" i v�r planet ur historiesynpunkt f�rst och sen kanske derivera fram n�nting om framtiden f�r just arterna inklusive "homo sapiens". Livet har funnits under de tre miljarder �r som varit p� jorden. Stora f�r�ndringar har skett under dessa �r.


	�lfiske i Sk�ne har l�ng tradition. Fisket har skett mestadels l�ngs Han�bukten fr�n �hus till Kivik ungef�r. Det har funnits flera hundra fiskare men numera �r det ett f�tal som har r�tt att f� fiska fortfarande. Cirka etthundrasjuttio recept i Sk�ne bevisar vilken betydelse �len har betytt. Men numera g�r det d�ligt f�r "anguilla" �ver hela jorden. Den betraktas som "starkt hotad", kanske "akut hotad" med risk f�r "nationellt utd�d". V�rre slutsats, helt enkelt "utd�d", kan bli i likhet med s� m�nga andra livsvarelser som funnits i modern tid.		Internationella naturv�rdsunionen, IUCN hr lite koll p� vilka arter, djur och v�xter, som �r i risk att tillslut bli "utd�d". I denna samling finns allt fr�n v�xter, alger, ringmaskar, d�ggdjur, till m�nniska. M�nniskan, homo sapiens, visar sej att dom har det bra. Den �r listad som "livskraftig", v�ldigt utspridd �ver hela v�rlden utom i Antarktis och dessutom �kar i antal. �len d�remot har det betydligt s�mre, liksom v�ldigt m�nga andra djur "i vilt tillst�nd" som IUCN betraktar det. F�rs�k har gjorts genom att indela jordens historia i ett antal stora f�r�ndringar i livsvillkoren, "mass extrinction", eller "massutd�endet" p� svenska.
1	F�rsta utd�endet skedde omkring 450my sedan, i slutet p� ordovicium d�r cirka 70% av arterna blev utd�da med undantag fr�n haven. Kylan i perioden var mycket stark.	2	Andra utd�endet skedde 364my sedan ocks� p� grund av kyla. Cirka 70% av arterna blev utd�da.
3	Tredje utd�endet var den v�rsta, kring 250my sedan. 75% av arterna f�rsvann. Orsaken �r under diskussion, men man tror p� klimatf�r�ndringarna.	4	Fj�rde utd�endet skedde under relativt l�ng period, cirka 200my, och cirka 75 % blev utpl�nade.
5	Femte utd�endet �r den mest k�nda. F�r cirka 65my sedan misst�nket man att yucatanhalv�n blev drabbad av en enorm meteor. Cirka 75% avslutade sin art som liv.	6	Vissa forskare betraktar v�r egen tid som en del av Sj�tte utd�endet. Vi kan betrakta all dessa arter som har f�rsvunnit s� l�nge som m�nniskan har levat, t.ex. en tredjedel av all koraller liksom antalet hajarter, en femtedel av reptiler, en fj�rdedel av d�ggdjuren, m.m.

Hur ser det d� ut f�r "homo sapiens" som har f�tt andra liv att f�rsvinna, kanske genom att �ta upp dom? Jag lyssnade p� en bakteriolog i ett f�redrag f�r sextio �r sedan om hur bakterier lever och frodas tills dom d�r i sitt eget trekk. I slutet dyker en annan typ av livsform upp, som trivs i den utd�da bakteriens skit, och b�rjar v�xa och bli fler tills dom d�r i sitt eget trekk. K�nns det igen? �r det n�nting som l�ter bekant? N�r "homo sapiens" h�ll sej kring 1 milliard p� jorden s� gick det ganska bra p� n�t s�tt. N�r vi nu �r 8 milliarder s� finns det inte en chans att forts�tta fylla ut den n�ring som beh�vs. Vi n�rmar oss "mass extinction" och det �r helt normalt som det visat sig i hela jordens l�nga historia liksom i Bibelns syndaflod. Att ha kul s� l�nge man kan �r det b�sta vi kan g�ra. Endast Noah&Susanna kunde r�dda sej i sin ark. Vi kommer inte kunna minska antalet "homo sapiens" utan en riktig el�ndig "syndaflod".


*April 17, 2019*	*"Lagoma" Sverige*
Jag �r ofta i Sk�ne i v�rt k�ra Sankt Olof. Vi har TV h�r f�rst�s. Vi har ocks� m�jlighet att se TV direkt via luften fr�n Danmarks statliga 5 kanaler f�rutom en satellitparabol som vi kan se, cirka 400 fria kanaler huvudsakligen fr�n Tyskland och Frankrike. Att f�rs�ka f�rst� Sverige via TV fr�n andra l�nder ger nya tankar om sitt eget land. Man blir f�rv�nad hur annorlunda Sverige har blivit fr�n att var k�nd i omv�rlden att producera porrfilmer till att bli k�nd f�r sexuell puritanism.		Och det finns mer vad som best�mts i Sverige. V�rlden undrar om "skammen" som lagts �ver de som av n�gon anledning anv�nde flyg t.ex. De som fr�gar sej om Sveriges politik �r f�, men de som g�r det undrar vad som kommer h�nda. Har Sverige blivit extremt ist�llet f�r det "lagoma landet" vi trott oss bo i? Politiker kan pl�tsligt inte kunna tala p�"lagom niv�" mellan varandra. Jag blir lite r�dd �ver hur det skall g�. Min tid �r snart ute fram�ver men hur skall det bli f�r mina n�rmaste i framiden?


*Mars 14, 2019*	*Demokratisk Kris i v�rlden*
Jag tycker det �r konstigt att man kan ta �ver hela makten n�r man vinner med 51% �ver 49% d�r det ofta blir mer �n 20% som inte r�stat. Det �r ett problem att f�rst� varf�r 20%-arna inte v�ljer. Om det �r m�nga fler som inte v�ljer, d� finns det ingen demokrati. Likaledes n�r 51%-arna tar makten helt utan att f�rs�ka samverka med 49%-arna, d� har vi ingen demokrati heller.		Det borde bli regler i statuterna att f�r�ndringar skall kunna g�ras n�r majoriteten �r tillr�ckligt stor, t.ex. 60%-are �ver 40%-are, liksom att r�starna skall vara absolut �ver 80% f�r att valet skall kunna bli godk�nt. Blir det ingen demokrati, d� skall inte bli n�gra nya lagar eller f�rordningar. Vad tycker ni?


*Jan 07, 2019*	Mina egna Virusar
Mitt i vintern d� man trott sej komma undan fr�n vinterinfektioner s� slog dom till, virusar och bakterier allts�, inte bara mej utan Kerstin ocks� men betydligt mildare f�r henne, en or�ttvisa f�rst�s. Jag har tyckt f�rut att det �r n�gon slags straff f�r att vi har det bra, och virus och bakterier f�rsvinner �nd�,.... eller g�r dom det?		Det �r nog inte en form av straff, men dessa luftv�gsinfektioner �r v�r st�rsta sjukdom som sk�rdar oerh�rt m�nga varje �r. Vad g�r politikerna �t detta? Det handlar om hundratalet som d�r i trafiken medan en vanlig infektion sk�rdar miljontals. Hj�lp mej nu n�r jag k�nner hur det kan vara n�r man f�tt en letal infektion,...eller �r den inte?


*Dec 03, 2018*	*Kolkriget*
Ja, hur �r det egentligen? Det sista vi f�tt fr�n media �r att sten-och brunkol st�r f�r 80% av den m�ngd koldioxid vi sl�ppet ut i v�r luft, flyget st�r f�r 3-5% och resten vet jag inte vad det kommer ifr�n men n�got �r det f�rst�ss fr�n andra transporter. Alla dessa kritklippor som finns runt om i v�rlden �r koncentrerad koldioxid som bara beh�ver lite syra s� sl�pper dom ut sitt koldioxid som samlats i miljarder �r. Hur �r det med alla djur och m�nniskor som st�ndigt fiser ut koldioxid, men det kanske inte r�knas. F�rutom koldioxid s� f�r vi inte gl�mma all metan som l�r vara �nnu farligare �n kolet. Sibirien sl�pper ut metan fr�n sina myrar och v�ra egna myrar pyser ut ocks�.		Vi f�r skylla p� kineser, polacker, ryssar och amerikanare som sl�pper ut det mesta. Hur skall man f� best�mma �ver folk som v�ljer vilken makt som skall styra? Vi har varit runt om i v�rlden och �r skyldig f�r en del av 3-5% koldioxid och det �r sv�rt att tro att folk vill avst� fr�n vad dom �r vana med. Om man f�rs�ker med kraftiga regler och v�ld, d� blir det nog revolution, kanske krig runt om hela klotet utom Sverige f�rst�s. Vi �r s� vana att media&myndighet v�ljer �t oss. H�h�jaja, vi som �r pension�rer kommer �nd� att slippa det allra v�rsta som finns kvar �t v�ra barn, barnbarn och eventuella barnbarnsbarn som �terst�r.

Nov 15, 2018

ValTanke-II

Det �r snart 10 veckor sen vi hade val som inte gav n�nting �t oss v�ljare. Beh�ver vi en regering �verhuvudtaget? Politiker har bevisat sin kompetens i fullst�ndig okunskap i att f�rhandla. Det g�r nog bra om vi slipper �veraktiva ADHD- politiker i regeringen. Vi beh�ver nya lagar som kan....

.....begr�nsa politikers alltf�r stora �nskan att �ndra p� allt alltf�r fort. Vi hinner helt enkelt inte med. Galna politiker har funnits i alla tider och �verallt, men nu har vi sett alltf�r mycket i hela v�rlden den sista tiden. F�rutom USA, UK etc s� har vi sj�lva hamnat i samma soppa. Man m�ste nog hj�lpa dom. V�gra v�lja galna politiker!

Aug 31, 2018

ValTanke-I

Att deltaga i politik har aldrig roat mej. Ingen har heller f�rs�kt att f� mej in i n�got parti. F�r mej �r partiverksamhet n�got suspekt, i klass med att man tror sej veta om n�gonting som d�rmed blir n�n slags "sanning". Det medf�r att alla vi andra blir utsatta p� n�got s�tt vart fj�rde �r. Vi beh�ver viss stabilitet hur vi skall kunna anpassa oss mestadels p� gott, men efter att nya lagar inf�rs blir det oftast p� ont. De sista fyra �ren har varit v�rst "ever".		Jag har blivit s� tr�tt att jag undvikit allt som levererats i tidningar, p� radio och TV. Politiker g�r ut och visar sin (o)kunskap om allt m�jligt och debatter har slutat i ren rappakalja. Politiker mellan varandra kan inte f�rhandla p� naturligt s�tt. Media verkar veta vilken regering som skall ta �ver. Varf�r skall vi d� v�lja? Jag har blivit fruktansv�rt tr�tt p� det hela. Men �nd� ins�g jag att jag m�ste nog v�lja i alla fall, det som minst s�mst i valet.
Jag �nskar att alla partier kan tr�ffas efter att valet �r slut, ta sej ett glas eller tv� och pussa varandra och ha det bra tillsammans som vi andra, ert eget folk g�r.

Mar 06, 2018

ReseTankar

Det handlar �ktenskap och �nskningar. Man vill g�rna ha samma typ av �nskningar men om man inte har det m�ste man anpassa sej p� m�nga s�tt och det g�ller b�da. H�r g�ller Tobys tankar. Om vi b�rjar med den mindre delen s� g�ller det t.ex. intressen av kultur. K gillar teater mer �n vad T g�r. B�da gillar musik men T tycker lite mer om opera �n vad K g�r. K �r mycket mer aktiv att h�lla ig�ng aktiviteter med sl�kt och v�nner �n vad T g�r.

T tycker att det �r roligt att tr�ffa andra v�nner men har mindre behov. K saknar T:s initiativ i att skapa kontakter vilket �r riktigt. T skall f�rs�ka bli b�ttre p� s�dant. �ss� g�ller de stora problemen med behov att f� sol och v�rme p� vintern. K har inte detta behov men det har T. Vi har rest varje �r och K har alltid f�ljt med, men nu vill K inte mer. Det blir en �ndring n�sta �r 2019 om inte n�t annat sker. K�rleken �r stor och vi vill vara tillsammans men inte alltid p� varje st�lle.


*Apr 24, 2017*	*Europeiskt Armageddon?*

Vilket el�nde vi har h�rt resultaten ifr�n Frankrike? F�rst blev det Brexit och sen, denna dag , i natten f�r man h�ra hur Marine le Pen lyckas v�lja till att kuna bli Frankrikes f�rsta president, men �nnu har hon inte blivit vald, en vecka till s� f�r vi veta resultatet. El�ndet finns kvar i hur �tminstone jag funderar kring hur bra demokratin �r. Vi har vetat att demokratin inte �r perfekt, men att den �r �nd� det enda system man kan t�nka. �r den det? Vem har inte blivit vald till h�gsta makt mer �n Hitler? M�ste vi inte finna andra metoder som hindrar galenskapen att utveckla sej.

I m�nga l�nder har man lag med "tr�gheter" i strukturen som f�rsv�rar nya snabba f�r�ndringar, dock inte i Sverige. Vi borde l�gga till n�t s�dant via v�rt demokratiska system som f�rsv�rar galenskapen att komma till makten. Vi kan inte tro p� oss medborgare som �r beroende av vad man f�r fr�n media-leverant�rerna som �r kanske den starkaste makten i det "demokratiska" v�ldet. Man blir helt enkelt orolig! Skall vi f�rlora allt det vi haft inom EU sen 1990? Vad tror Ni? Var finns v�r ljusa framtid?


*Mar 22, 2017*	Framtiden

Jag har blivit lite mer orolig �n tidigare, och jag vet inte varf�r. Det kan bero p� att jag f�ljer allt mindre om vad som sker i v�rlden, kanske med avseende p� allt el�nde som sker st�ndigt. Jag har valt att inte bli mentalt skadad av el�ndet genom att inte f�lja vad som sker. Man kan inte bli helt isolerad �nd�. Jag f�rs�ker personligen d�rf�r gissa vad som kan ske i framtiden i v�rt lilla land. Varf�r jag g�r profetior �r bara f�r att kunna se hur bra jag �r p� att sp� n�gon g�ng. H�r kommer tv� olika scenarier, en positv v�g och en negativ v�g. Det finns f�rst�s m�nga flera framtidsvisioner och det troliga �r s�kert inte n�gon av dom tv� nedan.

V�r Ljusa Framtid		*V�r M�rka Framtid*
Tack vare en god och gener�s immigrationspolitik har man lyckats f� hit immigranter i stor m�ngd. M�nga immigranter kommer kanske inte stanna i Sverige, men f�r de �vriga ges det god utbildning som d�rmed kan bidraga i v�rt land. Vi beh�ver mer folk med andra erfarenheter. V�r monokultur blir en del av multikulturen, det blir m�nga spr�k och fler religioner som skall samsas ihop med varandra och d�rmed befrukta v�rt gemensamma Sverige. St�rre personliga friheter blir f�ljden av multikulturen. T�nk bara p� vad som h�nt med v�r matkultur. Nya sp�nnande r�tter �r det som vi l�tt ha kunnat f� smaka av. Vi �r givetvis glada att det g�r �t r�tt h�ll, f�r vi hoppas.		Avsaknad av en immigarationspolitik betytte att man helt struntade i hur man skulle kunna hantera invandringen i en takt som landet Sverige kan orka med. Utbildning f�r b�de vuxna och barn i Svenska spr�ket saknades eller var alltf�r d�lig. Man blir lite mer "alienerad" d�r antalet "nysvenskar" dominerar i vissa omr�den kring storst�derna. Svenska spr�ket �r inte n�dv�ndig l�ngre. G�ngkrig leder till att makt samlas till en liten grupp p� flera st�llen. Egen lag och polis kanske finns redan. Sveriges Lag g�ller inte p� s�dana platser. F�r "gammelsvenskar" och s�kert f�r en del "nysvenskar" f�r det s�mre och os�kerheten st�rre. L�t oss hoppas att det �nd� skall g� bra.

Mar 08, 2017

Quelle Tristesse

Det h�r �r vad vi f�r se, �r vi g�r ut en kall mars fr�n v�r l�genhet. Vad man �n tycker s� �r det inte vackert kan man s�ga. Titta s�rskilt p� "konsten" vid v�ggen, komprimerade bilar som en konstn�r �stadkommit p� sjuttiotalet, en l�tt "sovjetisk" rysning n�r man passerar denna g�ng. Vi hoppas p� att Sibiriska kylan skall f�rsvinna s� fort som m�jligt och att f� en Medelhavsdoftande varm vind ist�llet.

This is what we got, this cold March walking out from our flat. Whatever you think of it, it is not nice. Have a glance at the "art" on the wall, compressed cars, which the artist made during seventies, a slight "soviet" shiver when you pass this walkway. We hope that our Siberian weather will be replaced with a Mediterrainian scented wind instead.

Feb 22, 2017

Min Oro

Jag �r en kr�fta och Kerstin �r en vattuman. Vi har vattnet gemensamt men i �vrigt �r vi ganska olika. En kr�fta beh�ver stenar att kunna bo under i sitt behov av skalbyte. Jag �r kanske inte mycket en kr�fta med klor att nypa med. Jag �r nog mer en langust utan klor och att leva i varmt vatten. En vattuman har inte samma behov, t.ex. av varmt vatten. Det vatten �r nog b�ttre med kallt vatten som f�rflyttas fr�n plats till plats t�mligen ofta. Det �r d�r skillnaden finns.

Vi har ocks� en annan skillnad. Jag k�nner mej mer lik en tysk eller en fransman. Jag g�r som tyskar och fransm�n g�r, dvs dricker �l eller vin, varje dag. Vi b�da gillar fest men jag gillar mer vin och �l �n Kerstin, varf�r jag ocks� pratar mer och h�gre. Jag har sj�lv varit p� fest d�r jag inte drack p.g.a att vara chauff�r. D� kan det bli lite tr�kigt av att h�ra dom andra n�r dom blir lite bullrigare. Man m�ste f�rst� alkoholens f�rdelar och nackdelar och anpassa sej till hanterlig niv�.

Kerstin gillar att resa men med korta tider och g�rna inte alltf�r l�ngt fr�n basen, Stockholm med omnejd. Jag vill g�rna ha varmt under den absolut kallaste delen i Sverige, dvs l�ngt fr�n Sverige och l�nge ocks�. Oron som det nu handlar om �r just min �sten�, HuaHin, d�r vi har bott ett antal �r under 1-2 m�nader. Jag har njutit av min �HuaHin-sten� tillsammans med Kerstin, men Kerstin vill inte forts�tta i framtiden.

Oron �r d�rf�r befogad eftersom jag helst ville forts�tta. Vad finns d� att g�ra?

*	Jag kan forts�tta att �ka till HuaHin i framtiden, men d� utan Kerstin vid min sida. Vi har rest p� olika st�llen f�rut och det har g�tt bra men kanske inte s� l�ngt.
*	Jag kan f�rs�ka hitta en ny �sten� som �r n�rmare till Stockholm vilket d�rmed g�r det s�kert m�jligt f�r Kerstin under en kortare tid. Sv�righeterna �r kanske mest att det �r dyrare att vara p� s�dana st�llen n�rmare oss, och dessutom vet jag f�r lite att hitta s�dana platser. Det kan vara Malta, Spanien och Portugal.
*	Min f�rtjusning i �l och vin m�ste jag antagligen utf�ra p� plats d�r Kerstin inte �r just d�.
*	Det �r nog allt �nnu vad jag kan s�ga. Jag �lskar Kerstin och jag vill vara n�ra henne men man kanske inte beh�ver alltid vara tillsammans hela tiden. Kerstins behov �r mycket st�rre i sitt sociala liv �n mitt behov som �r mindre.

Jan 05, 2017

L�ngtan "Hemma"

Vad �r det som �r din egen plats hemma? Jag �r f�dd i Stockholm men uppf�dd i G�teborg med ton�rstid i Bor�s och forts�ttning i Gbg m.m.. Vad betyder det? Det k�nns lite konstigt att l�mna ett st�lle som vi b�da tycker om, Sankt Olof. N�sta steg blir Thailand som vi ocks� gillar, eller kanske att vi tycker att Sverige �r f�r kallt st�rsta delen av �ret, Vi k�nner v�nner i Thailand som vi gillar och det blir n�sta st�lle att anpassa sej till.

Stockholm �r det sv�raste platsen att anpassa sej f�r mej trots att jag �r f�dd i Adolf Fredriks f�rsamling mitt emot kyrkan. Jag l�ngtar mer att f� v�lja mellan Stockholm, HuaHin i Thailand, Sankt Olof eller t.o.m. Spanien som jag vet n�stan inget om. Jag vill ha v�rme utomhus! Jag tror att det ligger b�st l�ngt fr�n Sverige. L�ngtan �r stark trots att vi �r i Sankt Olof i minusgrader i Januari.

Dec 21, 2016

Tr�tthet

F�re

2017-0115

Jag �r tr�tt, v�ldigt tr�tt. Jag �r tr�tt av allt m�jligt. Jag �r tr�tt p� all politik i Sverige och andra l�nder med. B�sta s�ttet �r att inte titta p� TV-Nytt o.d. vilket jag har gjort men jag �r �nd� tr�tt. Jag �r ocks� tr�tt av m�rker och fuktig kyla. Vad kan man g�ra emot det? Javisst, ja, vi �ker i mitten av januari till HuaHin, allts� har vi gjort n�t som skall hj�lpa. Jag kommer att vara tr�tt men efter 2017-0115 d� blir jag pigg igen.

Efter

2017-0115

Nov 14, 2016

TRUMPeten har lyckats!

Jag har l�nge trott att folk b�rjar reagera mot �vermakten inte bara i USA, utan var som helst d�r "makten" fl�dar ut via media som en del av makten. Jag f�rst�r inte vad dom menar. Om man f�r makten s� v�nder man p� skjortan och vips s� gl�mmer man vad man dyrt och heligt best�mde. Jag sj�lv slutade att lyssna p� v�ra egna politiker. Det �r mer �n fem �r sen. Att reagera mot �verheten �r inte l�tt s�rskilt om det �r bara �verheten som man f�r v�lja mellan i val.

Just nyss kom en figur i USA som inte har bott in sej med �verheten. Han �r f�rst�s galen, men han s�ger saker som folk t�nkt l�nge men inte v�gade s�ga sj�lv. "Politically Correct" heter det som �verheten anv�nder sej av. Han vann f�rst�s. Det �r en olycka f�r oss internationalister d�r friheten �r s� viktig. Det blir s�kert som i Balzacs "Den m�nskliga komedin" att den nya "kungen" som bek�mpat �verheten l�nge, sen blir en �verhet sj�lv, och d�rmed forts�tter komedin i evighet amen.

Okt 24, 2016

N�got om Bost�der

Jag vet vad jag gillar, jag �lskar f�rutom livet ocks� Kerstin, mina barn och barnbarn plus en hel del kusiner och v�nner. Jag gillar dessutom en m�ngd andra saker som inte direkt h�r till livet som s�dan utan saker man vill g�ra. Mitt behov f�rutom att "resa" �r att "hitta p�", som jag tror �r bra f�r mej och f�rhoppningsvis ocks� oss, vilket ofta leder till n�gon form av "byggnation". Man skulle kanske utveckla sej p� n�t annat s�tt, t.ex. �gna sej �t bilar eller b�tar, men �ven s�dana verksamheter beh�ver plats.

N�r vi r�r p� oss beh�ver vi en bas att f� stanna i, att �verleva i, oftast en lokal som antingen �r �gd av oss eller har hyrt. P� resa kan man f� g�sta hemma hos sl�kt och v�nner, en perfekt l�sning, eller via hotell, oftast OK. F�r oss i Stockholm har vi hyrt en l�genhet som vi kan utnyttja n�r som helst vilket vi g�r under halva �ret. Dessa boplatser �r inte l�mpliga f�r projekt-utveckling n�r det g�ller "byggnation".			V�rt hus i Sk�ne �r stort nog f�r all innovativ verksamhet. Jag �lskar d�rf�r Sankt Olof. Avst�nd mellan V�rberg och Sankt Olof �r f�rst�s ett problem. Sankt Olof kr�ver att ha en bil, vilket man inte beh�ver i V�rberg. F�r kommunikation mellan v�ra tv� platser �r j�rnv�g och buss framtiden. Bil m�ste man ha i Sankt Olof. Nuvarande politik ger oro f�r alla de som inte bor i eller n�ra storst�derna. Vad skall man d� satsa p�?
Det finns f�rst�ss andra m�jligheter, men jag kan inte tycka n�t annat �n att �ka mer mellan v�ra tv� platser.

Jul 11, 2016

Fotoproblem

Man kan ha mycket problem med foto och s�na har jag, men oftast handlar det om tekniska problem. Ett stort problem finns hela tiden vem som "�ger ansikten". Jag f�rst�r att det �r problem f�r vissa. Det kan finnas sk�l som man inte vill visa sej. F�r de allra flesta betyder det v�ldigt lite om n�n tar foto f�r sitt eget syfte i album eller liknande, men om det g�ller pengar s� vill m�nga ocks� vara med.

Den typ av album som vi driver f�r v�rt eget syfte att komma ih�g vad vi gjort, och andra v�nners syfte som har samma sk�l kan komma n�ra de omr�den som �r k�nsliga, men det �r inte alltid m�jligt att fr�ga om man f�r ta foto. N�r det g�ller video s� �r det sj�lvklart att kunna fr�ga f�re eller efter filmen. Det k�nns sv�rt f�r mej att veta n�r man trampar p� n�t k�nsligt. Jag ber er att skicka till mej ebrev eller sms n�r jag gjort fel s� r�ttar jag till det s� fort jag kan.

Jul 02, 2016

Ha Hus!

Vad bra det �r att ha hus, att ha utrymme trots att det blir �nd� fullt fort. Id�er skapas av att kunna ha utrymme att g�ra n�t med. Jag har l�ngtat att kunna laga mat utomhus precis som Thail�ndare g�r. Att fritera, steka, grilla inomhus ger problem. Det blir fett i v�ggar och tak, lite �ckligt efter viss tid. Problemet finns inte utomhus.

Jag gjorde ett utek�k med gas, ved, el, varmvatten, diskm�jligheter och dusch till och med i v�rt k�ra hus i Sankt Olof och jag �r mycket glad f�r att id�erna kom fram. Viss sv�righet finns f�rst�s och det �r brist p� sol och v�rme, och vi v�ntar nu p� v�r n�sta id�. Den kommer inte l�tt fram i en hyresl�genhet i Stockholm.

Jun 06, 2016

A Fortnight's Leave

Det k�nns ledsamt att f� l�mna Sk�ne n�r det �r som b�st med nytt Utek�k och mopeder och v�rmen �r perfekt. Men vi f�r i alla fall �ka iv�g till London tillsammans med v�ra yngsta flickor, Tova och Rebecka, 11 �r b�da tv�. Det blir 4 intensiva dagar i centrala London. Resten av dom fjorton dagarna beror p� att v�r hyres�gare vill byta "stammar", en chans f�r �garen att h�ja hyran.

I feel sad of leaving Sk�ne when it is as its best time when our outdoor kitchen is working and the fun of going around with our mopeds. We will fly together with our youngest girls, Tova and Rebecka, 11 yrs both. It will be 4 intensive days in Central London. The rest of this fortnight depends of our landlord of changing their sewers which will give him chance of raising the rent.

Maj 26, 2016

Steka, Grilla, Fritera?

Jag har haft �nskan sedan vi var i Thailand f�r f�rsta g�ngen, hur man b�r g�ra mat, att kunna sj�lv g�ra n�stan detsamma som hos Thaifolk och andra runt i Asien. Om man eldar b�r man g�ra det utomhus av risk och dessutom i samband med st�d-och disk som �r s� mycket enklare. Id�n att skapa denna m�jlighet hemma hos oss i Sankt Olof beror p� att anv�nda s�dana saker som vi har haft l�nge. I Frankrike hade vi en stor gasspis att kunna genomf�ra en paella med 1 m diameter som vi tog med hit. Vi har en stor frit�s som kr�ver 3L olja att fritera med och vi kan grilla med b�de tr�kol och grillstenar.

N�r jag nu visat min �lskade hur det ser ut som det g�r enligt bild s� blev hon besviken! Inget helnytt gaseldat utek�k med stenar. Vi har l�nge en s�dan grill med stenar som vi anv�nt ganska mycket. Min kusinbror Bj�rn f�redrar tr�koleldat, och min son Klas f�redrar det ocks�, och jag sj�lv f�redrar tr�koleldat. Smagen er forskaellig!

Jag blir d� frusterad, och jag vet inte hur man skall f� min �lskade att bli n�jd! Har ni en l�sning? (Jag (T) vet! Problemet har inte med grillen att g�ra! Det �r "makten" vem som best�mmer!)

Maj 19, 2016

Varf�r blir det inte varmare?

Vi har h�rt att det �r varmare, men vi fryser trots att det �r n�stan sommar. Hur kommer det sej?

Eller var det varmare f�rr? Det var varmare p� brons�ldern och v�dret har v�xlats l�nge. �r det v�derv�xling eller �r det "ragnar�k", "exodus" f�r m�nniskan? M�nniskan uppf�r sej som ekorrar, vi samlar f�r att f�rs�rja oss, vi som bor i norden. Bj�rnar �gnar sej att �ta s� mycket dom kan n�r det �r "varmt" f�r att sen sova hela den kalla tiden, en bra princip tycker jag.

B�st �r nog som f�glar g�r, man flyr och kommer till platser som �r tillr�ckligt varmt att �vervintra och �verleva. Det �r vad vi g�r till en del, att �ka till Thailand under den v�rsta vintern. Men varf�r blir det inte varmare nu n�r det �r n�stan sommar? Finns det n�n f�rklaring?

Maj 10, 2016

Livsl�ngden

Jag �r en diabetiker. Jag �r ganska ny som diabetiker. Min l�kare verkade vara mycket glad �ver att jag �ntligen kommer �ver gr�nsen eftersom jag f�ljer alla de statuter som g�ller f�r en typ 2-diabetiker. Vad min l�kare i �vrigt tycker vet jag inte. Han vill att jag skall m�ta b�de det ena och det andra, och jag t�nker annorlunda. Jag v�ljer vad jag vet om man b�r undvika, vilket har varit ganska l�tt, dvs godis som mest anv�nds n�r vi k�r bil och d� beh�vs n�t s�tt. Nu finns inga god�sar l�ngre i bilen. Det finns andra godisar som vi b�rjar utnyttja, t.ex. n�tter, ost och vin, m.m. D� blir det fel �nd�. Alkohol �r "giftigt" och det �r sv�rt att helt avsluta den lilla "CH3CH2COOH"-hunden. Man kan undvika t.ex. Tonic i GT och mer inrikta sej p� Gin, Whisky eller Bloody Mary kanske.

Vinet �r dock min egen livsk�lla. Varf�r skall jag d� sluta att f� smaka �ven om antalet �r kan minskas? Enligt andra som ocks� har kontakt med l�kare och kunskapare s� l�r man kunna leva n�nstans kring 8-10 �r. Det �r ganska OK tycker jag eftersom jag redan lever p� pluss-sidan. Jag tyckte n�mligen tidigt att kunna �verleva efter �r 1999 �r en osannolikhet, d�rf�r �r jag p� pluss. Jag �r d�rf�r inte s� orolig mer �n att jag hoppas att "v�r gud" tar hand om mej att f� kunna l�mna detta st�lle p� b�sta s�tt. Jag har f�rst�ss favoriter att avsluta livet, t.ex. i Sydfrankrike i n�n by vid en caf� d�r man kan f� en pastis ut vid gatan, eller i Thailand d�r den sk�na luften bl�ser fram �ver mej fr�n havet, d�r jag tar mej en kall och stor Chang-�l. Vad som h�nder efter�t �r inget f�r mej att fundera kring.

Apr 11, 2016

Likhet vs Olikhet

1.	2.		3.
Det finns m�nga likheter och olikheter som �r helt beroende av varandra. Hur kan en anod vara utan en katod? Hur kan levande varelser vara utan en annan och motsatt levande varelse att kunna forts�tta sin eviga fortg�ng? Det absolut vanligaste kopplingen mellan ovanligheter �r f�rst�s mellan man och kvinna. Man kan m�jligtvis visa att s� fort man ordnat sin eviga fortplantning inte beh�ver vara l�ngre tillsammans men det k�nns som att det blir lite ensamt utan en v�n att forts�tta tillsammans med. Det �r d� det blir sv�righeter! Motsats �r sv�rt. Titta p� l�nder d�r man har grupper med motsatt uppfattning i religion i politik, i spr�k. Det �r inte l�tt.	Titta p� oss tv�, jag, Peter Torbj�rn vs Kerstin Margareta. Vi har varsin liten flock var f�r oss sj�lva men vi vill �nd� h�lla ihop mellan v�ra flockar, �tminstone n�n g�ng d� och d�. N�r det g�ller att f� resa omkring i v�rlden har vi samma �nskan, men T vill vara ute i n�gon del av v�rlden ganska l�nge till skillnad fr�n K som vill g�rna resa kortare v�gar och kortare tider ocks�. Trots skillnaden har vi gjort b�de l�nga resor och korta resor. Samma g�ller underh�llning. K �lskar teater som mest finns i huvudstaden, samt att l�sa tjocka b�cker om k�nt folks liv och el�nde (urs�kta T:s uppfattning) medan T �nskar mer opera och musik och fransk film. Vi f�rs�ker g�ra allt detta men det �r K som �r b�st p� att f� ihop skillnaderna.		Ibland kan det bli en slags kris. Kontrahenternas uppfattningar krockar. Antingen n�gon eller kanske b�da kommer i en slags depression som syns mest att man inte pratar med varandra. Det �r d� som man m�ste visa sin h�nsyn och uppfatta vad som �r skillnaden och det �r inte l�tt! Gemensamt m�ste man best�mma hur forts�ttningen skall bli och det �r �nnu sv�rare. Man kan ocks� separera. Jag tror �nd� att likhet-olikhet �r b�st och roligast att f�rs�ka vara ihop. Titta p� hur anoden skulle bli om det inte finns en katod. Det g�r inte utan pluss och minus. Detta �r min uppfattning om s�dana ting just nu.

Mar 22, 2016

Invandring och R�dsla

1.		2.
Bland oss pension�rer har jag h�rt att man �r lite r�dd att vara n�ra tunnelbanan och s�rskilt st�llen d�r unga pojkar samlar sig i h�rnen och som verkar inte ha n�t att g�ra. Ofta m�rks det mest att dessa gossar, som pension�rer ser dom som hot, har ett ursprung fr�n l�nder l�ngt bort fr�n Sverige.		�r det bara r�dsla? Hur skall man d� k�nna sej trygg? Om det �r ett hot, hur skall man d� skydda sej? Min egen r�dsla �r faktiskt liten, men jag f�rs�ker f�rst�s undvika att vara n�ra s�dana st�llen d�r det k�nns lite oro p� platsen.

L�t oss ta statistiken som har gett en viss otrygghet mer �n vanligt. �r 1945 har antalet svenskar och invandrare som f�tts utomlands var bara cirka 100.000, dvs mindre �n 2% av befolkningen. Dessutom har de flesta invandrare f�tts n�ra Sverige, och kanske mesta delen fr�n Finland. Fram till �r 2015 �r antalet invandrare och svenskar som f�tts utomlands 2-3 miljoner beroende p� os�kerheten i statistiken, dvs 20-30% av befolkningen. De flesta f�ddes l�ngt bort fr�n Sverige. Det �r en drastisk skillnad p� kort tid. Det skapar f�rst�ss otrygghet f�r de �vriga svenskarna. Okunskap och orolighet fr�n l�nder de kommer ifr�n ligger bakom. Man kan inte gissa vad det kommer att betyda. Nya kulturer kan vara och kanske �r i kontrast med Svea Rikes Lag.

F�r oss pension�rer betyder det egentligen ingenting eftersom vi �nd� snart skall sluta v�ra liv p� ett f�rhoppningsvis naturligt s�tt. Vi har f�tt en viss f�rdel av att det finns invandrare som gett oss godare mat. D�remot s� �r det annorlunda bland svenskar i aktiv �lder med l�ng svensk sl�ktgeneration som bakgrund. Oron finns d�r ocks� hos m�nga har jag h�rt. Det finns risk med multikulturer som krockar. Kanske var man alltf�r snabb med invandringen. Trots att det �r ett "farligt minerat omr�de" att betr�da v�gar jag skriva ner min egen oro h�r �nd�. Jag vet inte vad som skall h�nda i framtiden, och jag hoppas att det skall bli bra till slut.

P.S.

Jag hann inte mer �n att l�gga ut mina senaste tankar f�rr�n media s�nde ut "olyckor" �ver oss till vad som h�nder i tunnelbanan i Bryssel. Kulturkrockar �r sv�rt och kanske ibland om�jligt att hantera. Hur skall vi agera mot s�dana som tycker s� illa om oss?

Mar 19, 2016

"Alcoholic Vacation", beh�vs det?

1.		2.		3.		4.
Jag har h�rt om en Amerikansk f�rfattare, idogt skrivande under l�nga tider, tar sej sen en "alcoholic vacation", alkoholledighet. Det beror inte p� att vara ledig fr�n alkohol utan snarare att f� vara ensam tillsammans med Alkoholen. Han l�r ha en lite stuga upp i Appalacherna, han k�per tillr�ckligt vad han beh�ver av mat och framf�r allt dryck. I �vrigt vet man inget om vad han g�r men man kan gissa. Efter det hela �r gjort, tar han sej hem igen f�r att forts�tta skriva och kanske vara social.		Varf�r g�r han p� detta s�tt? Det m�ste bero p� att frun, om hon nu finns i hans liv, ogillar alkohol men att det inte ger tillr�ckligt roligt utan tillr�cklig alkohol. Det �r l�ter lite tr�kigt att vara ensam p� en "alcoholic vacation". Varf�r beh�va ha det s�? Det finns fler som har samma dilemma!		Starta en f�rening f�r "Alcoholic Vacation" under n�n pretext som g�mmer verksamheten till n�t socialt accepterande, med stadgar och styrelse, l�na n�gon stuga n�nstans. Fiske �r en bra fr�ga och man kan t.o.m. fiska lite grand, och det blir dessutom oftast bara m�n. Andra �vriga �mnen kan vara kurser i "Feministisk Historia f�r M�n", och "M�ns fr�gor om Barnuppfostran", e.t.c. Man kan ocks� t�nka sej i att bli duktig bartender genom att jobba tillsammans med gelikar, och d� blir det m�jligt att kunna �gna sej tillr�ckligt mycket med alkohol som beh�vs f�r att f� tillr�ckligt roligt.		Detta �r vad jag kan komma fram till s� l�ngt efter en glad fest som fortsatte hemma i s�ngen med en animerad diskussion om just "Alcoholic Vacation"


*Mar 10, 2016*	*Mitt eget behov av klimat!*
Nu g�ller det klimatet som vi s� ofta f�tt h�ra men kanske p� ett annat s�tt, n�mligen vad som �r som b�st f�r mej. Det klimat och dygnsrytm jag befinner mej i, i HuaHin passar mej v�ldigt bra. Natt och dag g�r som en klocka, det �r s� m�rkt p� natten och man vaknar alltid vid 7-tiden. Nattempen ligger kring 20-25, dagtempen kring 29-33 beroende p� �rstid. Det �r oftast en l�tt bris och dis som g�r klimatet att det ocks� �r lagom f�r oss. Regnperioden b�rjar i maj och slutar i november. �rsmedelv�rdet �r ungef�r ungef�r 1m, och der mesta kommer p� h�sten. Skillnaden i temperaturen �r cirka 4 grader �ret runt. J�mf�r med hur det �r i Stockholm. Skillnaden mellan h�gt och l�gt per dygn �r n�stan samma, dvs 8-10 grader. Skillnaden mellan h�gt och l�gt per �r �r stor, -15 till +25. allts� skillnaden �r 40 grader. I Stockholm har vi v�r regnperiod p� h�st och v�r och det blir n�nstans mellan 0.6-0.7m. Vi skall inte tala om sol och badvattentemperatur denna g�ng. Jag vet redan vilket klimat som passar mej b�st.
*HuaHin temp*	Stockholm temp


*Mar 08-2016*	*Hur skall det g� f�r M�nniskan?*
Vilket el�nde v�rlden har runt omkring oss. Mer �n 7.2 milliarder m�nniskor vill ha det bra och dom har f�tt det b�ttre enligt Hans Rosling. N�r man har f�tt dom b�ttre s� vill man ha det �nnu b�ttre. Man kan kolla p� TV hur mycket b�ttre folk har det, och d� vill man g�rna komma dit f�r att f� en del av kakan och f� det �nnu b�ttre. Ser vi m�jligtvis vad som kan h�nda i v�r tid, n�t liknande n�r Romarriket f�ll ihop n�r massor av folk fr�n norr och �ster ville ocks� ta f�r sej av vad man trodde det fanns i Rom? Vi v�sterl�nningar numera �r inte s� m�nga, kanske 1.2 milliarder. �terstoden av de �vriga drygt 6 milliarder vill s�kert stanna hemma d�r dom �r, men kanske 3 milliarder vill komma till "grytan" d�r rikedomen kanske finns. Vad skall d� h�nda? �r det det vi ser som trycker p� V�steuropa fr�n �st och syd? Man blir lite r�dd hur d�ligt politiker kan hantera s�dana problem. Jag har sj�lv ingen id� hur man skall tackla det hela. Det �r min senaste tillf�lliga tanke denna dag.

Jan 2015 och Sep 2020 N�gra tankar om v�rderingar kring en film och ett restaurantbes�k! (Film-o-Mat/Torbj�rn)

Filmen

Hur bed�mer man film? Jag har tidigare f�rs�kt hitta en metod som g�ller hur ett m�te med v�nner, bio och mat i diskussion om filmen skall v�rderas. Om man b�rjar med biofilm separat kan man indela filmen i vilken typ av film det �r. Jag har gjort ett m�nster kring hur det kan bli.

Action

Comedy

Crime

Social

Documentary

Horror

Children

Med Action menar jag att det finns kraftigt v�ldsamma inneh�ll. Vad som g�ller Comedy beh�ver man inte f�rklara. Med Crime handlar det om brott som kan f�rklaras och som kan inneh�lla v�ldsamhet men inte alltid. Med Social menar jag att det handlar om m�nskliga sv�righeter i livet utan att vara brottsligt, men det kan leda till brottsligt. Med Pluseffekt menar jag att vi ofta v�ljer t.ex. ett spr�k, en person eller n�got annat som engagerar oavsett vad f�r typ filmen g�r. Det blir s�kert ett extra po�ng automatiskt om det var r�tt spr�k, person o.s.v. Documentary handlar om film under h�ndelser som kan dokumenteras eller n�gonting fr�n historia som kan pseudo-dokumenteras via film. Horror och Children �r typer av film som knappast skulle komma upp i v�ra cineastiska tankar fram�ver. En film �r knappast iunriktad helt inom n�gon av typerna. Man f�r helt enkelt komma fram till hur typisk en film �r t.ex.

Type-of-Film= %Action+%Comedy+%Crime+%Social =Inital Value(0-5)

N�r det g�ller filmen som helhet kan man givetvis tycka hur man blev p�verkad av sj�lva filmen oavsett hur du k�nner dej sj�lv, n�got som st�r i biosalongen, kissn�dig eller hungrig. Allt det d�r p�verkar vad tyckte efter filmen. Det �r b�ttre att f�rs�ka skilja p� delar av filmen som �r bra eller d�lig och sen addera ihop delarna vad ni kan tycka om filmen. Liten del av egna problem kan tas bort �t sidan. Filmen blir mer trov�rdig d�. Jag har valt att skilja p� Acting&Directing, d.v.s regi och sk�despeleri hur bra dom �r inklusive hur bra sj�lva inspelningen �r gjord i fr�ga om teknik, t.ex. att f�lja filmen utan �skakningar�, att f� en k�nsla av 3D effekt m.m. Acting&Directing �r v�rd att bed�mas p� en skala 0-5. Narrative �r sj�lva inneh�llet i filmen, hur trov�rdig historien �r, och att den engagerar �sk�darna i en skala 0-5. Det finns en Plus-effekt, t.ex spr�ket, personen eller n�nting annat som ger just en plus-effekt, ofta en extra etta. Sammanlagt blir det hela filmen =(Act+Nar)/2+Plus. Vi tar ett exempel nyligen, �Falling Down�. Torbj�rn v�rderade filmen (70% Action, 20% Crime, 10% Social) efter regeln, Acting var h�gt (4.5), Narrative si s� d�r (3.5) och ingen pluseffekt. Resultatet blev 4,0.

Value-of-Film=(Acting&Directing(0-5?)+Narrative(0-5?))/2+Plus(0-5?)=Actual Value(0-5)

Det finns en ytterligare funktion hur man tycker om filmen. Vi �r alla individer. Jag, Torbj�rn, t.e.x. gillar mest Crime mest f�ljt av Comedy och Social. Jag v�ljer s�llan filmer med utpr�glad Action, och aldrig Horror. Documentary h�nder men d� ofta p� grund av n�gon orsak i tiden som jag kan se. Om jag skall f�rs�ka vilka filmer jag vill se s� �r det uppdelat i %. TobysAbsolutlyBestFilm= (10% Act+20%Com+50%Cri+20%Soc) + Plus(Francais))=5

Hur kan d� Torbj�rn tycka om en film som han inte valt att se? Vad blir v�rdet f�r denna film fr�n b�rjan? Filmen "Falling Down" fr�n utg�ngspunkten �r l�g. Torbj�rn tar bara 10% av de 70% Action, 50% av 20% Crime och 20% av 10% Social, allt multiplicerat med 5. Det blir 2.2 po�ng = han gillar inte filmen innan han har sett den. �nd� tyckte han att han stod ut med filmen till ett v�rde av 3,5 po�ng. Han gillar f�rst�s ist�llet sina v�nner som ocks� ser filmen. Such is Life actually.

TobysInitialValue("Falling Down")=10%*70%Action+50%*20%Crime+20%*10%Social=2.2 points

Maten

Filmg�nget samlar sej efter att ha sett filmen p� en restaurant f�r att bed�ma just filmen, men varf�r b�r man inte utv�rdera bes�ket p� restauranten ocks�?

Givetvis �r all ber�kning helt baserad p� en individuell utv�rdering. Var och en kan g�ra sin egen po�ng. I bakgrunden b�r man ocks� beskriva varf�r man g�r en v�rdering. I v�r biogrupp g�ller det t.ex. att efter att ha kommit fr�n en film snabbt kunna f� komma till en plats d�r man kan diskutera mellan varandra, allts� viktigt med rumsmilj�n, l�g ljudniv� och ett gemensamt bord. Bra service �nskar vi oss alltid och priset f�r allt vi betalar f�r skall vara m�ttligt, men b�st av allt �r f�rst�ss att f� god mat.

P= mat(smak i f�rh�llande till utseende, tillr�cklig m�ngd och rimligt pris) + milj�n(mottagande,lokalcharm,sittkvalitet,ljudniv�,servering). Alla delar �r viktiga f�r ett gott resultat av bes�ket i restauranten, och maten borde st� f�r h�lften av resultatet. Inneh�llet vad som g�ller milj�n kan sl�s ihop till en skala som motsvarar den andra h�lften. Resultaten kombinerad ihop b�r vara n�ra "sanningen". Antingen kan man v�rdera i klump maten och milj�n, eller addera varje del f�r sej. Jag anv�nde en skala 5-0, (Ypperlig=5, Utm�rkt=4, Godk�nd=3, Otillr�cklig=2, Underk�nd=1, Abominabel=0)

Jag valde att v�rdera maten i klump och att addera milj�n i varsin del n�r det g�llde Restaurant Tavernan (Dec 17, 2014). Pizzan jag �t hade v�ldigt lite "smak", utseendet var snyggt, m�ngden tillr�cklig, men priset var f�r h�gt. Min slutsats blev 2. d.v.s. Otillr�cklig. F�r milj�n blir det: mottagande (2), lokalcharm (3), sittkvalitet (3), ljudniv� (2), servering (5) allts� (2+3+3+2+5)/5=3, allts� godk�nd f�r milj�n. Sammanlagda resultatet skulle bli (2+3)/2=2.5 Tavernan enligt Torbj�rn var "Ej Godk�nd". Om man bed�mer milj�n i helhet s� skulle det bli �nnu s�mre f�r Tavernan dvs 2 ("f�r bullrig och l�ngsam hantering"), ej godk�nd f�r milj�n. Hela resultat hade blivit 2, "Otillr�cklig" f�r mej, Torbj�rn.

Vi �r alla individer. Vi beh�ver inte g� igenom detaljerna. Vi k�nner vad vi tycker om helheten utan delv�rdering. Om vi alla (7st) hade v�rderat Tavernan var och en f�r sej, hade det gemensamma resultatet blivit mycket annorlunda eftersom de flesta var n�jda, t.o.m. mycket n�jda med den mat de best�llde, dvs ingen annan tog pizza, allts� skulle Tavernan s�kert blivit "Godk�nd", men ej blivit "Utm�rkt".

Hur man n�rmar sej problem som g�ller v�rdering, kommer man n�ra s�nt som jag sysslat med under min tid och det var roligt, n�mligen avancerad programmering, oavsett det g�ller pseudoprogrammering, processorinriktade program, AI som Lisp eller Prolog, h�gniv� som C++ eller Java eller t.o.m. l�gniv�program typ Assembler.



*Datum*	TobyTankar

Gl�m inte att �ven titta p� arkivet med bilder fr�n alla tidigare m�nader och �r...

Do not forget to look at the archive with pics from all times...